Linnl

Just nu är mitt liv väldigt väldigt hårt , nog den mest hårda tiden jag någonsin gått igenom och alla tröstar mig & säger " alla går igenom en sådan tid i ungdomen" jag hoppas att det inte fortsätter att vara så här för då klarar jag mig inte länge till. Jag har världens bästa kompisar som stöttar mig till 100% och folk som sviker , folk som stått mig väldigt väldigt nära har sjunkt till en nivå där man inte ens säger hej längre.  Jag har mycket ilska i mig och jag försöker inse att livet inte blir lättare med alkohol, jag försöker verkligen . 
Jag träffade nyss världens mest underbara person som jag föll som pladask för och nu har jag mist denna person vilket gör allt mycket svårare, jag vet fortfarande inte vad det var som hände vad jag gjorde som var fel ? sa folk saker till mig som han trodde på ? gjorde dina kompisar detta? eftersom jag vet att han inte gjorde detta för sin egenskull för det han sagt till mig går inte i hop med det ha nsa till mig två dagar tidigare .
Ni kanske undrar varöfr jag sitter här & skriver men jag känner att jag behövr skriva av mig lite, jag har funnit mina bästa vänner och inset att några av mina förra vänner inte var riktigta vänner . Jag har börjat inse vad vänskap är , tack vare dessa personer .
Jag bor i en väldigt liten håla så som ni förstår så snackar alla om allt, folk går runt och snackar om en fasten dom inte vet vad som är sant eller falskt så ni skall försöka inse detta nu har ni frågor om mig gå inte runt & snacka utan ta det med mig .  för jag orkar inte bli sårad mer, mitt hjärta orkar inte med det.